Från en stökig stad till naturens lugn

Maria Kalmi, Skinnarby. Fotograf som arrangerar spirituella kurser. Maken Mika Kalmi och Mikas son Sirius. Hund, tre katter, hönor och får.

“För ett par år sedan bodde vi mitt i Gamla stan i Borgå. Både Mika och jag har kreativa jobb och vi arbetade hemifrån, men omgivningen var orolig och tidvis riktigt stockad. Bilarna dundrade förbi på kullerstenarna och vi hade nyfikna turister på vår gård titt som tätt.

Min man och jag tror på tankens kraft. Vi började fundera på var vi skulle hitta frid efter flera splittrade faser i livet. Vi drömde om utrymme och lugn. I våra fantasier såg vi mark. Jag är fotograf och min man Mika musiker och vi kom fram till att vi kan jobba vid åkerrenen vid behov. Nå, nu har vi mark! Och åkerlandskap så långt ögat kan nå. Vi strävar efter att se omöjliga saker som möjligheter. Mika såg genast möjligheten att bygga en egen studio i huset.

En gård, en å och utrymme för djur

Första gången jag såg det här huset i Skinnarby var jag ensam. Resan kändes lång, vägen var krokig och gropig. Och huset ja, visst behövde det renoveras. Ärligt sagt var jag inte särskilt hoppfull efter det första besöket. Ändå fascinerades jag av stället på något sätt. En stor gård som får växa vilt. En å som flyter förbi. Utrymme för husdjur. Vi bestämde oss för att byta ut stadslivet mot total frid och ro, trots att jag till en början tvivlade på att mina kunder hittar fram.

När vi hade flyttat, gick Mika ner till ån varje kväll och tände en brasa. För honom är det strömmande vattnet lugnande och inspirerande, det går till och med att höra i hans musik. Vi renoverar med nollbudget, går på loppis och utnyttjar allt möjligt gammalt som vi hittar även här på tomten.

Det var rätt av oss att flytta. Huset värms upp med ved och luftvärmepump. Vi har sommarfår och hönor och kycklingar i hönshuset. Vår hund och våra två katter trivs bra och nu väntar vi på en kattunge. Dessutom har vi fått viktiga samarbetspartners i Lovisa och ett nytt projekt till Almska gården är på gång. Bilresan till Lovisa tar tjugo minuter så bil är ett måste, men som tur har Lappträskvägen förbättrats.”