Trygga hemknutar för barnen

Sonja Huttunen med familj flyttade till Kungsböle för sju år sedan, egentligen helt av en slump. Familjens tidigare grannar från Borgå lockade dem att flytta in i en gammal skolbyggnad som de hade köpt två av!

“Eftersom vi hade välsignats med barn hade vårt gamla hem i Borgå blivit trångt. Huset var byggt i början av 1800-talet och skyddat av Museiverket. På grund av detta kunde vi inte utvidga byggnaden med flera rum i övre våningen, och byggnaden blev för liten för vår trebarnsfamilj.

Kungsböle är en optimal plats att bo på med tanke på barnen. Det finns gott utrymme att röra på sig både inne och ute. Trots att vi bor ute i ”byarna” hittar barnen på saker att göra, och så har vi ju en trampolin och en klättervägg. I Borgå skulle vi inte ha kunnat ha så många djur som här mitt i naturen. Vi har en häst, ponny, hund, katt, hönor och en tupp.

Eftersom gårdsområdet är stort och tryggt trivs även barnens kompisar här. Min mans 14-åriga dotter från ett tidigare äktenskap besöker oss alltid gärna från Helsingfors. Det bästa är ändå mormor Ulla som är vår granne. Hon är inte barnens riktiga mormor, trots att hon på alla andra sätt är som en mormor för dem. Ullas barnbarn är våra barns kompisar.

Vår 10-åriga son har Downs syndrom. Det är krångligt att besöka stora butiker med honom och stadsbesök kräver alltid vaksamhet av oss föräldrar. Vår hemaffär ligger riktigt nära, och vår son har besökt den helt på egen hand ibland.

Det enda som oroar mig här är trafikkulturen. Elimävägen är krokig, men bilisterna kör ofta hårt och det finns knappt någon vägren överhuvudtaget. Min önskan om en gång- och cykelväg är kanske utopistisk, men en sådan skulle förbättra säkerheten.”