Ofta frågade frågor

Svar på ofta frågade frågor om coronavirussituationen i Lovisa. (Uppdaterad 4.12.2020)

När är en person exponerad och när inte?

När man misstänker att en person kan ha en coronavirussmitta, går han eller hon på test och stannar hemma för att invänta svar. Då en person diagnostiserats för coronavirussmitta gör yrkesutbildade personer vid grundtrygghetscentralen en spårning av smittan för att ta reda på vem alla den insjuknade kan ha exponerat för sjukdomen. Eftersom sjukdomen smittar redan innan symptomen bryter ut, reder man ut vem personen med coronaviruset träffat inom 48 timmar innan symptomen började.

Läkaren som ansvarar för infektionssjukdomar och vårdpersonalen bedömer risken för att dessa människor också insjuknar i coronavirussmitta, det vill säga att de drabbas av så kallad fortsatt spridning. Bedömningen påverkas bland annat av mötets längd, plats, avståndet och även om skyddsutrustning användes. Således kan en person inte nödvändigtvis anses vara exponerad även om mötet ägde rum inom 48 timmar före insjukningen. Dessa personer, som inte anses vara exponerade, kan fortsätta ett normalt liv.

De personer som anses vara exponerade, det vill säga de som har en förhöjd risk för fortsatt spridning, kontaktas personligen och de får anvisningar om hur de ska gå till väga. Infektionsläkaren sätter dem i karantän.

Vad är karantän? Vad är det för skillnad mellan karantän och isolering?

Läkaren som i staden ansvarar för infektionssjukdomar kan beordra en sådan person i isolering eller karantän som insjuknat eller som man motiverat misstänker att har insjuknat i coronavirussmitta. Vid isolering isolerar man den som insjuknat i coronavirussmitta från friska personer. Syftet med isoleringen är att undvika eventuella fortsatta spridningar.

Med karantän avses en begränsning av en frisk persons rörelsefrihet. Coronaviruset kan smitta redan innan de egentliga symptomen visar sig. Genom karantän förhindrar man att en eventuell symptomfri smittbärare smittar andra personer.

Isolering eller karantän som bestämts av en infektionsläkare är inte en rekommendation utan ett myndighetsbeslut. Det bygger på bevis eller motiverad misstanke om att en person har utsatts för sjukdomen. Karantän som bestämts av en läkare kan inte förkortas med ett coronavirustest.

Varför sätts inte den närmaste kretsen för en som hamnat i karantän också i karantän?

Den närmaste kretsen, som varit i nära kontakt med en person som insjuknat i coronavirussmitta, sätts alltid i karantän.

Om en symptomfri person har satts i karantän på grund av att han eller hon har varit i nära kontakt med en smittad person kommer den symptomfria personens nära krets inte att sättas i karantän. Den nära kretsen för en symptomfri person i karantän smittar inte, eftersom det finns ett dröjsmål för att personen börjar smitta andra. På grund av detta behöver släktingar till en exponerad symptomfri person inte begränsa sina liv.

Om en exponerad person som är i karantän får symptom rekommenderas det att hans eller hennes familjemedlemmar blir i frivillig karantän tills resultatet av coronavirusprovet blivit färdigt. Om testet är positivt utvidgas den officiella karantänen vid behov till att omfatta nära anhöriga.

I vilket skede är vi i Lovisa?

Finland upplever nu den så kallade andra vågen av coronavirusepidemin. Från den första vågens storskaliga begränsningsåtgärder har man övergått till riktade åtgärder. I Finland följs en så kallad hybridstrategi, enligt vilken man förhindrar spridningen av viruset i samhället, säkerställer hälsovårdens bärförmåga och skyddar speciellt människor som hör till riskgrupper. I enlighet med denna verksamhetsplan ges rekommendationer och begränsningar som är lämpliga för de olika skedena av epidemin.

Rekommendationer och begränsningar enligt hybridstrategin för att förhindra spridningen av viruset kan gälla för individer, gemenskaper eller hela befolkningen. Åtgärderna måste vara epidemiologiskt motiverade. Behovet och riktandet av åtgärder bedöms nationellt och regionalt med hänsyn till de olika skedena av epidemin. I praktiken ges därför olika rekommendationer och begränsningar vid olika skeden av epidemin.

Epidemin är uppdelad i tre faser: grundnivån, upptrappningsskedet och spridningsskedet. Hela Nylands landskap befinner sig i epidemins spridningsskede.

Vem ansvarar för att ge rekommendationer och begränsningar?

Det råder inte längre ett undantagstillstånd i vårt land, utan varje region har inrättat en regional koordineringsgrupp för att organisera det regionala myndighetsarbetet och koordinera åtgärderna. Förutom experter från HUS, THL och regionförvaltningsverket ingår det i Nylands regionala koordineringsgrupp representanter från kommunerna och större privata hälsovårdsföretag.

I Nylands koordineringsgrupp representeras Lovisa av den ledande läkaren och grundtrygghetsdirektören. Nylands koordineringsgrupp följer upp epidemiläget i området och ger rekommendationer och begränsningar som syftar till att tygla epidemin. Var och en kommun vidarebefordrar sedan dessa rekommendationer och begränsningar i sin egen kommun med hänsyn till kommunens epidemiläge.

Lokalt ges rekommendationer och begränsningar av grundtrygghetscentralen i Lovisa stads pandemistyrgrupp och stadens ledningsgrupp, där stadens alla centraler är representerade.

Vilka rekommendationer och begränsningar gäller i Lovisa?

De rekommendationer och begränsningar som Lovisa stad gett har samlats på Lovisa stads webbplats på sidan Aktuellt om coronaviruset.  Det har också gjorts mediemeddelanden om rekommendationerna och begränsningarna och information har också delats på de sociala medierna.

Varför får inte jag uppgifter om min arbetskompis eller någon annan som jag känner som är i isolering på grund av smitta eller som har satts i karantän på grund av exponering?

Staden har inte möjlighet att svara på vissa av de frågor som kommuninvånarna undrar över utan att äventyra personens integritetsrätt. Information som innehåller detaljerade uppgifter om patientens hälsotillstånd och även övriga personliga uppgifter måste hållas sekretessbelagda. Även om kommuninvånaren själv upplever att han eller hon har rätt att få detaljerade uppgifter kommer Lovisa stad inte i fortsättningen heller att svara på frågor där sekretessplikten äventyras.

Varför testas symptomfria ibland och ibland inte?

Exponerade och också övriga personer testas vanligtvis bara om de får symptom. En symptomfri person kan dock omedvetet sprida sjukdomen. Symptomfria personer kan ibland testas enligt separat prövning. En sådan situation uppstår till exempel när en smitta konstateras i en enhet för seniorboende. Eftersom äldre hör till en riskgrupp har man ibland även testat symptomfria personer för att hitta den möjliga symptomfria smittkällan. Ibland är detta också fallet vid massexponeringar för att identifiera potentiella symptomfria bärare och därmed minska antalet fall av fortsatt spridning.

Varför meddelar man inte alltid om fortsatt spridning?

I det här skedet meddelas det fortfarande om alla massmittor, men man överväger noggrant om de fallen av fortsatt spridning som är associerade med dem. Kommunikationen måste ha ett mål som på riktigt begränsar epidemin, inte enbart tillfredsställer en törst efter information. Man meddelar om massmittor så att de som inte anses vara exponerade men som ändå har varit i kontakt med gruppen i fråga kan följa upp sina eventuella symptom och vid behov snabbt låta testa sig.

Av integritetsskyddsskäl rapporteras inte fortsatta spridningar orsakade av enskilda insjuknade personer. När allt kommer omkring har ju alla som har blivit sjuka fått sin sjukdom genom en fortsatt spridning som någon annan person förorsakat. En smittad person bestämmer själv om han eller hon vill berätta om sin sjukdom eller inte. I den andra vågen har coronaviruset också orsakat fler smittor inom familjen och i den nära kretsen än tidigare. Normalt bör man inte meddela offentligt om dessa fall heller, utan de som har ökad risk för att drabbas av fortsatt spridning meddelas personligen.

Flera massexponeringar har också nyligen rapporterats i Lovisa. Antalet möjliga fortsatta spridningar i varje enskild massexponering är inte längre en särskilt relevant fråga vad gäller kommunikationen i detta skede av epidemin. Faktum är att det finns så många sjukdomsfall i Nyland och även i Lovisa att smittrisken är ökad för alla kommuninvånare och att man kan få smittan var som helst. Kommuninvånaren kan minska risken att smittas genom att använda ansiktsskydd, sörja för god hand- och hosthygien, iaktta säkerhetsavstånd och följa andra anvisningar, rekommendationer och begränsningar som har getts.

Kommuninvånaren kan inte längre förhindra smittan bara genom att undvika växelverkan med till exempel eleverna från en viss skola eller genom att känna till exempel till ett område i Lovisa där fler antal smittor har konstaterats än det genomsnittliga.