Aktiv upp i åren -projekt

Aktiv upp i åren – ett gott åldrande i Lovisa stad. Ett utvecklings- och samarbetsprojekt mellan Lovisa stad och yrkeshögskolan Arcada

Gun-Britt Lejonqvist · Carola Klawér

Grundtrygghetscentralen i Lovisa stad har genomfört ett utvecklings- och samarbetsprojekt tillsammans med yrkeshögskolan Arcada under åren 2014–2016. Målsättningarna i samarbetet var att ge studenterna en ”verklig miljö” för utförande av fallstudier, projekt och slutarbeten samt Lovisa stads grundtrygghetscentral data om hur seniorerna i staden upplevde att de mådde och hurudan de ansåg Lovisa stads service var i förhållande till vad de ansåg sig behöva. Bl.a. ville man få uppgifter om hur lyckliga, trygga och hur nöjda med sin hemvård de äldre var. Även data om hurudan god rehabilitering borde se ut samlades upp i arbeten.

Bakgrund till utvecklings- och samarbetsprojektet med Arcada

Den nya lagen för äldreomsorg trädde i kraft 2013 och i den betonas syftet att stödja den äldre befolkningens välbefinnande, hälsa, funktion och förmåga att klara sig på egen hand. Den avser likaså att förbättra möjligheterna för äldre personer att få högkvalitativa social- och hälsovårdstjänster och påverka innehållet och förverkligandet av dessa tjänster.

Lagen förutsätter en ny syn på äldreomsorgen och åldrandet. Den äldre bör bemötas med respekt, involveras i vården och bör få ta ansvar för sin egen hälsa och sitt liv. Patienter och klienter söker idag aktivt svar på de frågor som gäller deras egen hälsa och välmående. För dem som är svaga, utsatta eller extra känsliga och därigenom sårbara blir det än mer betydelsefullt att få hjälp av professionella att gestalta verkligheten för att känna delaktighet och få trygg och säker vård (1).

Hela stadens personal med i arbetet för det goda åldrandet – Lovisa stads äldrevårdsprojekt

Lovisa stad har en befolkning på ca 15 300 av vilka ca 29 % utgörs av pensionärer (2). För att utveckla en kvalitativ vård för den åldrande befolkningen och åstadkomma en bestående och verklig förändring beslöt ledningen för grundtrygghetscentralen att personalen måste få hjälp och stöd i att skapa och utveckla ett sådant tänkande som leder till handlingar och mod att komma bort från rutiner och verkligen kunna stöda och hjälpa de äldre att leva ett gott liv. För att nå dessa målsättningar var ledningen medveten om att det krävdes en tillräckligt lång och omvälvande utbildning för personalen. Också personal från övriga centraler och eventuella samarbetspartners försökte man få med i utbildningen för att få en betydande och bestående attitydförändring till stånd. Detta var dock inte så lätt och lyckades endast delvis, men hjälpte grundtrygghetscentralen att få budskap om hurudan förändring som eftersträvades. Tamora Oy vann tävlingsanbudssättningen och grundtrygghetscentralens personal skolades i stor omfattning till produktutvecklare med ca 1,5 års utbildning, genom läroavtal (3).

Den nya servicestrukturen som skisserats för Lovisa, i samarbete med Tamora Oy, baseras på bestående välmåga och på tre centrala element, ”Rehabiliteringsherrgårdar”,  ”Det goda livets hus” och ”Hemma-boendet” med målsättningen att 91 % av åldringarna i Lovisa (40 % av befolkningen 2020) skall ha rätten att bo hemma (3).

Rehabiliteringsherrgårdarna är till för kortvarig rehabilitering och med målsättningen att den äldre återvänder till hemmet efter en aktiv rehabiliteringsperiod. Det goda livets hus fungerar som intensifierat serviceboende där man koncentrerar sig på klientens individuella önskemål på ett gott liv och utgår från hans/hennes styrkor i erbjudande av serviceformer och aktiviteter. De fungerar som de äldres hem, möjliggör fri rörlighet, utevistelse och olika slags verksamheter.

Att möjliggöra boende hemma innebär en satsning på hemvården både genom förebyggande verksamhet, stödjande-, rehabiliterande- och vårdande verksamhet. De resurser som sparas vid stängning av anstaltsplatser förs över till hemvården, nya verksamhetsformer utformas, som stödjande innan hjälp behövs. Ett ”booster-team” för hjälp vid livets brytningsskeden, t.ex. om den äldre förlorar sin äkta hälft samt ett hemsjukhusteam som kan rycka ut nattetid.

En ny organisation kräver både nytänkande och en ny ledarskapsmodell. Att se klienten som delaktig och engagerad i en ansvarsfull dialog och en fullvärdig ”medarbetare” möjliggör att höra klientens röst. En modell som skisserades på Lovisas stads utbildningsdag 30.1. 2014 belyser förändringsbehovet och de nya kraven, liksom betydelsen av utbildning (4).

Planering

Samarbetet mellan Lovisa stads grundtrygghetscentral och Arcada inleddes i januari 2014 och flera samarbetsmöten mellan personal från Lovisa grundtrygghetscentral och Arcada har hållits och projektet ”Utvecklande av äldrevården inom Lovisa” skisserades.  Projektet presenterades på Arcadas FUI – dag i oktober 2014 och flera studenter inom olika utbildningar engagerades i projektet.

Genomförande och tidtabell

Projektet genomfördes genom olika punktinsatser och inleddes med hemvården. Studenterna deltog med arbetslivsorienterade projekt 5–10 sp eller examensarbeten 15 sp. Alla projekt/arbeten hade en namngiven handledare på Arcada och en kontaktperson i Lovisa stad.

Inom kursen hälsofrämjande besökte en grupp studenter Lovisa tillsammans med lektor Maria Forss, gjorde intervjuer och små fallstudier som ett delprojekt. Examensarbeten, både empiriska och teoretiska, gjordes inom sjukskötar-, hälsovårdar-, fysioterapi-, idrottsinstruktör-, ergoterapi- samt socionomutbildningarna (12 st.) för att kartlägga vården och de äldres situation, behov och önskemål i Lovisa. Centrala resultat presenterades på två seminariedagar 29.10.2015 och 30.11.2016.

Centrala resultat

Här följer en kort sammanställning av projektets mest centrala resultat baserade på studenternas examensarbeten. Arbetena hittas i sin helhet på Theseus, www.theseus.fi, på studenternas namn som finns i texten, och Arcada.

1.       Äldres upplevelse av livskvalitet i Lovisa

Det goda livet, med allt vad det kan innebära i upplevelser och funktion, bör vara till grund för hurudant stöd eller hurudan hjälp de äldre bör få för att kunna nå detta i sitt liv. Här faller rutinerna bort och varje individ stöds till att göra eller uppleva det som individen uppfattar som det goda i sitt liv. För att vårdarna skulle kunna stöda de äldre i att uppleva livskvalitet, hälsa och välbefinnande måste man få vetskap om vad de anser om sin livssituation. Här kom samarbetet med Arcada in.

Lovisa stads äldre befolkning har en rätt hög livskvalité, då THLs Livskvalitetsmätare 15D:s resultat visar på mellan 0,855310 och 0,915407 på skalan; 0–1, 0 = dålig livskvalité och 1 = hög livskvalité (5).

Centrala faktorer av betydelse för upplevelse av livskvalitet i högre ålder är inkomstnivån, avsaknaden av kroniska sjukdomar och förmågan att klara sig utan hjälp hemma, liksom åldern i sig; yngre upplever högre livskvalitet. Goda sinnesfunktioner som syn, hörsel och balans bidrar till rörlighet och social delaktighet. Det som tidigare forskningar lyft fram som betydelsefullt är utbildningsnivån, vilket inte klart framkom i gjorda undersökning, men naturligtvis kan man se sambandet mellan utbildning och inkomstnivå. Också kontakt med anhöriga och övriga sociala relationer är positiva faktorer, liksom upplevelsen av att ha betydelse och se det meningsfulla i livet. En positiv livssyn och förmågan av att njuta av små glädjeämnen, som en gemensam kaffestund med en god vän ger livskvalitet (6).

2.       Att åldras och bo hemma

De äldre beskriver ett idealt framtida hem som en plats med lugn och god atmosfär där man kan känna sig trygg. I hemmet får egna rutiner bibehållas och egenvalda aktiviteter utföras. Hemmet är en plats för glädje och gemenskap, en blandning av egen tid och olika aktiviteter och stunder av gemenskap (7). För att klara sig hemma betonas betydelsen av fysisk aktivitet där en vacker miljö och närheten till naturen är en viktig motivationsfaktor. Att vara aktiv förbättrar hälsan rent fysiskt, men påverkar likaså den mentala hälsan och välbefinnandet. Som drivkraft för motion fungerar sociala faktorer, att promenerar tillsammans, gymnastisera i grupp eller att promenera med en hund. Hinder för motion speciellt utomhus var rädsla och speciellt rädsla för fall, liksom dålig väderlek (8). I det egna hemmet bibehålls även rörlighet och aktivitet med hjälp av de dagliga aktiviteter som utförs. Ett individuellt träningsprogram och konkreta individanpassade råd för att stärka balans och muskelstyrka bidrar till ökad rörlighet och fungerar som ett komplement till utevistelsen (9).

Stöd för hemmaboendet ges utifrån en behovskartläggning och service erbjuds då den äldre behöver den. De första som träffar de äldre då deras förmåga att ta hand om sig själva sviktar är ofta ambulanspersonalen, som ofta också gör den första bedömningen av hur den äldre klarar sig hemma. Ett instrument för bedömning som en del av den äldres vårdplan underlättar bedömningen och bör innefatta en kartläggning av funktionsförmåga, sjukdomar, medicinering, hygien, näringstillstånd och hjälp av anhöriga eller vänner i hemmet. Vid problem på ett område kontaktas hemvården och en ytterligare bedömning kan göras (10).

3.       Hemvården som ett stöd för hemmaboende

Att klara sig hemma långt upp i åldern är beroende av många faktorer av vilka upplevelsen av trygghet i hemmet är en av de mest centrala. Resultaten på en enkät gjord bland hemvårdsklienter i Lovisa stad visar att 82 % av ensamboende äldre (n=139/193) känner sig trygga i sitt hem. Känslan av otrygghet präglas av ensamhetskänslor. Övriga orsaker till otrygghetskänslor är somatiska sjukdomar och minnesproblem, liksom ovisshet om hur framtiden ser ut. Av alla tillfrågade var det bara två som upplevde att de aldrig kände sig trygga hemma. För övrigt verkar det stöd de äldre får från hemvården i Lovisa att vara tillräckligt (11).

En liten kompletterande intervjustudie gjordes med fyra äldre som varit klienter i hemvården i 2–10 år. De äldre är nöjda med hemvårdarnas yrkeskunskap, de blir väl bemötta och speciellt de yngre vårdarna anses vara pigga, duktiga och trevliga. Mer personal speciellt kvällstid önskas, liksom fler besök av sjukskötare generellt. En önskan att veta tiden för besöken och mer tid att diskutera framkom. Att samma vårdare återkommer upplevs som tryggt och bra. Medicinering och hygien sköts bra och överlag upplever de äldre att de får det stöd och den hjälp de behöver (12).

Grundtrygghetscentralens fasta målsättning är, att då klienten inte längre kan stödas i att känna sig trygg eller då känslan av ensamhet inte längre kan fås att vika, då är det dags att tillsammans med den äldre och dess anhöriga och/eller vänner fundera över vilka andra servicelösningar som finns tillhanda för klienten. Man bör dock inom seniorvården vara säkra på att alla övriga service- eller stödmodeller är prövade före detta.

4.       Rehabiliterande herrgårdar

Som ett tillfälligt alternativ för hemmaboende fungerar de rehabiliterande herrgårdarna. Där finns den utrustning och utrymmen som behövs för en rehabiliterande verksamhet som gym, simbassäng, aktiverande trädgårdar, vandringsstigar osv. Rehabiliteringen, om den så är fysisk, kognitiv eller social, kräver i planeringen kompetens och resurser som herrgården kan erbjuda. En rehabiliterande miljö består ändå främst av sociala kontakter där de äldre stimuleras av varandra i gruppaktiviteter och effektiv rehabilitering uppnås. Ett rehabiliterande grepp i vården innebär en uppmuntran till egenvård och att tillåta den äldre att göra saker som de klarar av själva. Den yttre miljöns betydelse poängteras. Naturnära miljö med möjligheter att jobba i trädgården eller umgås med djur har gynnsam effekt på hälsoprocesser (13).

Alla sinnen borde få ha en möjlighet att få stimulans i en trädgård: syn, hörsel, lukt, smak och känsel. Vackra växter som prasslar när det blåser ger en känsla av välbehag. Färgerna är viktiga eftersom de kan förhindra dysterhet och mörker. För att de äldre skall våga ge sig hän och få nya upplevelser är det viktigt att trädgården känns trygg. Den effekten kan man få genom att man ramar in trädgården. Det skall kännas att inga ovälkomna gäster kan komma in och att det är kravlöst att vistas i den. De äldre kan välja om de vill ha stillhet eller om de vill vara aktiva. En sinnesträdgårds uppgift är även att väcka minnen och tankar. Sådana kan man locka fram med ledtrådar i trädgården. Var tjugofemte meter rekommenderas det att något händer i trädgården t.ex. en kruka, stenhög eller en blomma. Det här gör också så att de äldre blir nyfikna och vill promenera lite till. Är trädgården fin och attraktiv lockas den äldre att gå och upptäcka den. För att öka stimulansen kan växter planteras och fågelbad kan sättas ut för att attrahera fåglar och fjärilar. Man kan också plantera örter för att stimulera syn, känsel och doft. Vindlöjor kan stimulera hörseln. Dofterna stimulerar luktsinnet, vinden rasslar i träden och marken är lite oregelbunden så att stegen känns i kroppen.

Saker som man kan hitta i många trädgårdar som vagn, cykel och trädgårdsredskap kan placeras i trädgården för att uppmuntra användningen av den. Genom att skapa uppgifter i trädgården, som att hänga upp tvätt och kratta, kan också öka intresset av trädgården (14).

5.       Djur som en resurs för aktivt åldrande

Effekter av djurens betydelse i äldrevården har lyfts fram i otaliga studier. Man har påvisat att t.ex. med hjälp av hundar kan sociala beteenden förbättras hos äldre, de samtalar med varandra om hunden som kommer på besök och att visa känslor går lättare, oroligt och aggressivt beteende minskar. Motivationen att ta emot stöd och att aktivera sig ökar och sömnkvaliteten förbättras. Djur påverkar sinnesstämningen, lindrar i viss mån depression, förbättrar rumsuppfattning och minnet, d.v.s. gamla minnen väcks till liv (15).

Speciellt hundarna har en positiv inverkan på de äldres fysiska hälsa. Hundarna kan sänka blodtryck, minska på stress och till och med på dödligheten efter en stroke. Hundarna ökade på ägarnas motion och var ett stöd och en trygghet för de äldre ägarna. De negativa inverkningarna hunden har på hälsan handlar främst om fallolycksrisken som var större om man ägde en hund (16).

Både hundar, ponnyhästar och övriga lantliga djur är sedda besökare på äldreboenden och i de rehabiliterande herrgårdarna kan djur så som höns och får under sommartiden vara ett stimulerande inslag. Katter, som bor tillsammans med de äldre på de olika boenden, är redan vardag på alla verksamhetsenheter. Katterna verkar många gånger vara de som gör att en positiv effekt med avslappnad social samvaro skapas på enheterna. Man så att säga ”samlas runt katterna”.

Referenser

  1. Stenbock-Hult B, Sarvimäki A. Omvårdnadens etik – Sjuksköterskan och det moraliska rummet. Liber. Stockholm; 2011.
  2. www.loviisa.fi/fi/palvelut/loviisatietoa.
  3. Utti J, Liimatainen J. Lovisan kaupunki – Senioriasumisen palvelurakenne. En Utredningsrapport av Tamora Oy; 2013.
  4. Utti J, Liimatainen J. Tehtävänä hyvinvointiyhteiskunnan pelastaminen. THL. 2014. Elämänlaatu (Uppdaterad: 3.12.2014) (Citerad: 30.12.2014). Hämtad från: www.thl.fi/fi/web/hyvinvointipolitiikka/elinolot-ja-hyvinvointi/elamanlaatuTHL 2014.
  5. THL 2014.THL. 2013,15D -terveyteen liittyvää elämänlaatua arvioiva mittari, TOIMIA -tieto-kanta, (Publicerad 31.10.2013);2014. Hämtad från: www.thl.fi/toi-mia/tietokanta/mittariversio/138/.
  6. Forsblom J. Den äldres tankar om ett gott åldrande: Livsglädjen hos äldre: En kvantitativ postenkät studie. Arcada – Nylands svenska yrkeshögskola; 2015. Hämtad från: http://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2015110215869.
  7. Björk N, Varis L. De äldres upplevelse av vad ett idealt framtida hem i Lovisa är. Arcada – Nylands svenska yrkeshögskola; 2015. Hämtad från: www.theseus.fi/handle/10024/98722.
  8. Lindgren A, Österholm L. Åldras i eget hem: En kvalitativ studie om motivationsfaktorer för fysisk aktivitet hos äldre hemmaboende på Sarfsalö. Arcada –  Nylands svenska yrkeshögskola; 2015. Hämtad från: www.theseus.fi/handle/10024/101403.
  9. Wahlström P, Kalk L. Hemmaträning för självständiga äldre: Ett träningsprogram för att upprätthålla funktionsförmågan. Arcada –  Nylands svenska yrkeshögskola; 2015. Hämtad från: http://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2015121721307.
  10. Forssas L. Kartläggning av åldringens förmåga att klara sig hemma. En blankett för akutvårdspersonalen. Arcada – Nylands svenska yrkeshögskola; 2015. Hämtad från: www.theseus.fi/handle/10024/103140.
  11. Kähärä S. Hemvårdsklienternas känsla av trygghet i Lovisa stads hemvård: En enkätundersökningsrapport för utveckling av kvalitet i hemvården. Arcada- Nylands svenska yrkeshögskola; 2015. Hämtad från: www.theseus.fi/handle/10024/98099.
  12. Örn N. Klienters upplevelse av hemvården i Lovisa stad; 2017.
  13. Karvinen H, Puranen M. Rehabiliterande Hälsoherrgårdar för äldre. Arcada – Nylands svenska yrkeshögskola; 2016. Hämtad från: http://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2016110315703.
  14. Segercrantz. Empowerment i trädgården med äldre: En systematisk litteraturstudie. Arcada- Nylands svenska yrkeshögskola; 2015. Hämtad från: www.theseus.fi/handle/10024/98176.
  15. Espling K M. Djurassisterad intervention och den äldres hälsa: En kvalitativ litteraturstudie. Arcada- Nylands svenska yrkeshögskola; 2016. Hämtad från: www.theseus.fi/handle/10024/102453.
  16. Hyvönen T, Elenius C. Hundarnas inverkan på de äldres fysiska hälsa: En kvalitativ litteraturstudie. Arcada-Nylands svenska yrkeshögskola; 2016. Hämtad från: http://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2016092114447.

Författarna:

Gun-Britt Lejonqvist
Överlärare Arcada

Carola Klawér
Grundtrygghetsdirektör, Lovisa stad