Drogförebyggande veckan 45 – på temat ungdomar och nikotin

Den här veckan uppmärksammar vi det förebyggande missbruksarbetet. Temat för år 2026 är ungdomar och nikotin. Ämnet är aktuellt, eftersom framför allt användningen av nikotinpåsar har blivit vanligare bland ungdomar, också i Östnyland.

Enligt enkäten Hälsa i skolan (2025) har den dagliga användningen av nikotinpåsar blivit vanligare vid olika läroanstalter i Östnyland. Enligt undersökningen från 2025 använde 7 procent av eleverna i årskurserna 8 och 9 samt 8 procent av eleverna i årskurserna 1 och 2 på gymnasiet nikotinpåsar dagligen. Bland eleverna i årskurs 1 och 2 på yrkesläroanstalterna uppgav så många som 30 procent av respondenterna att de använde nikotinpåsar dagligen. Användningen av nikotinpåsar hade ökat avsevärt jämfört med den tidigare undersökningen. Även undersökningen om missbrukssituationen hösten 2026 gav vid handen att invånarna i regionen hade noterat en ökning av användningen av nikotinpåsar i Östnyland.

Även om de flesta ungdomar är medvetna om nackdelarna med nikotinprodukter är det ändå vanligt att använda sådana produkter

Enligt en rapport om ungdomskultur och berusningsmedel 2026 anser 95 procent av ungdomarna att nikotinprodukter åtminstone i någon mån är skadliga. Ändå uppger många ungdomar att de använder nikotinprodukter, till exempel för att kunna koncentrera sig, hantera stress eller på grund av socialt tryck. Många ungdomar inser också hur beroendet är den bakomliggande mekanism som orsakar användning av nikotinprodukter.

Nikotinprodukter kan ibland framstå som ofarliga eller mindre skadliga alternativ för ungdomar. I själva verket påverkar nikotin den unga personens hjärna, som fortfarande håller på att utvecklas, och kan försämra koncentrationsförmågan, åstadkomma ökade humörsvängningar och leda till dålig sömn samt försämra återhämtningen och det allmänna välbefinnandet.

Nikotinprodukter belastar också miljön

Nikotinets skadeverkningar begränsar sig inte enbart till hälsan. Nikotinpåsar och andra nikotinprodukter medför också en belastning på miljön. Använda nikotinpåsar hamnar alltför ofta i naturen, på gatorna eller i avloppen, vilket bidrar till nedskräpningen och kan leda till att skadliga kemikalier sprids i miljön. Att välja nikotinfrihet är alltså bra både för ens hälsa och för miljön. När man hjälper ungdomar att bli nikotinfria, främjar man samtidigt en renare och trivsammare livsmiljö.

Vuxna spelar en viktig roll

Föräldrar, närstående personer och andra vuxna som finns i ungdomarnas liv kan ha ett betydande inflytande på ungdomarnas val. Undersökningar visar att vuxnas intresse för ungdomars vardag samt öppna samtal skyddar mot användning av droger och nikotinprodukter.

Det är bra att prata om nikotin med ungdomar på ett lugnt sätt och utan att skuldbelägga dem. Det viktigaste är att visa intresse och lyssna på ungdomarnas åsikter.

Man kan inleda samtalet till exempel genom att fråga:

  • Vad säger man om nikotinpåsar i skolan?
  • Vad tycker du själv om hur de används?
  • Har du sett eller provat dem?
  • Vet du vilka effekter nikotin har på välbefinnandet?

Även tränare i idrottsföreningar och andra vuxna som är engagerade i ungdomars hobbyer spelar en viktig roll när det gäller att stödja en hälsosam livsstil och främja en nikotinfri vardag.

Det händer mycket i en ung människas liv. Därför är det också bra att prata öppet och lugnt om nikotin. Du behöver varken ett färdigt svar eller fullständiga kunskaper. Det räcker med att du frågar.

Mera information och stöd för diskussionen

Det finns hjälp att få

Tveka inte att söka hjälp, om du är orolig för att du själv eller någon i din närhet använder nikotinprodukter. Att prata med den unge är ett viktigt första steg, men vid behov kan man också få stöd från exempelvis elevvård och nikotinavvänjningstjänsterna vid välfärdsområdet. Ju tidigare man ingriper i användningen, desto lättare är det i allmänhet att förebygga beroende och att bryta sig loss från det.

Tillsammans kan vi stödja ungdomar i att fatta beslut som främjar hälsa och välfärd. En nikotinfri vardag stärker välbefinnandet, förebygger att beroende uppstår och bidrar samtidigt till en bättre miljö.