Barnvänlig kommun

UNICEF tar inte ut avgifter av kommuner för modellen eller de tillhörande utbildningarna eller materialen. Det är inte fråga om ett projekt utan ett fortgående utvecklingsarbete för barnens och de ungas bästa.

En hurdan kommun är barnvänlig?

I en barnvänlig kommun realiseras barnets rättigheter i vardagen för var och en under 18-åring. I praktiken innebär detta till exempel att

• kommunen främjar barnets rättigheter i kommunens beslutsfattande, förvaltning och tjänster
• barn- och ungdomspolitiken styrs av FN:s konvention om barnens rättigheter
  • Barns och ungas kunskap om sin egen vardag och bedömningar av konsekvenser för barn inverkar på kommunens beslutsfattande.
  • Barnets rätt till en tillräcklig andel av samhällets resurser ses i kommunens budget.
• barnen är jämbördiga kommuninvånare
  • Barnen planerar, bedömer och utvecklar tjänster.
  • Alla barn har lika möjligheter att delta.
• barn och vuxna får uppgifter om barnens rättigheter.
  • Barn och unga får mod att agera i ett medborgarsamhälle och upplever sig som värdefulla medlemmar i det lokala samhället.

Konventionen om barnens rättigheter har fyra allmänna principer:

1. Förbud mot diskriminering
2. Prioritering av barnets bästa
3. Barnets rätt till liv, överlevnad och utveckling
4. Barnets rätt att höras

Här kan du läsa om barnkonventionen i korthet.

FN:s konvention om barnets rättigheter antogs av FN:s generalförsamling 20.11.1989 och trädde i kraft på det internationella planet 2.9.1990. Konventionen har gällt som lag i Finland sedan år 1991.

Alla barns rättigheter realiseras allt bättre då kommunens verksamhetssätt ändrar. För barnen innebär det att man blir hörd och att man har hobbyer och kompisar.

Vad är UNICEFs modell Barnvänlig kommun och hur fungerar den? Titta på den här två minuter långa videon på Vimeo så vet du!

Stadsstyrelse i Lovisa stad utsåg 5.11.2018 (§ 299) arbetsgruppen för hälsa och välfärd att också vara koordinationsgrupp för Den barnvänliga kommunen.

Arbetsgruppen består av följande representanter:

• stadskanslicentralen
  – kommunikationsassistent Shasmine Bruce
• grundtygghetscentralen
  – servicechef Jaana Iivonen
• centralen för bildning och välfärd
  – chefen för småbarnspedagogik Sofia Hoff
  – utbildningschef Timo Tenhunen
  – chefen för kultur- och fritidsväsendet Leif Eriksson
  – koordinerande uppsökande ungdomsarbetare Samira Al-Far
• centralen för näringsliv och infrastruktur
  – VVS-ingenjör Emilia Pettersson
• tredje sektorns representanter
  – Lovisa Föreningar rf Camilla Stjernvall
  – Agricolan suomalainen seurakunta Karoliina Karulinna
  – Agricola svenska församling familjearbetare Pamela Westerlund
• nämnden för fostran och bildning
  – Meri Lohenoja
• välfärdsnämnden
  – Li-Lo Söderholm
• ungdomsfullmäktige
  – Ville Yrjölä
  – Kasper Åminne
• rådet för personer med funktionsnedsättning
  – Minna Ollas

Lappträsk kommun har också valts till att från och med hösten 2020 vara samarbetspartner inom UNICEFs modell för Den barnvänliga kommunen.

Kommunen skulle redan före hösten 2020 utse en koordinator för modellen Den barnvänliga kommunen. Till Lovisa stads koordinator från och med 1.9.2020 utsågs Kirsi Kinnunen (direktör för centralen för bildning och välfärd).

Enligt stadsdirektörens tjänstemannabeslut fungerar specialklasslärare Tuula Åminne från och med 1.4.2021 i ett års tid vid sidan om sitt eget arbete som den andra koordinatorn för modellen Den barnvänliga kommunen i Lovisa.

De följande stegen för förverkligandet av modellen Den barnvänliga kommunen är

• en inledande utbildning för kommunens koordinationsgrupp 5.11.2020 anordnad av UNICEF
• kartläggning av nuläget utförd av kommunen (påbörjat i april 2021)
• specificering eller uppdatering av mål och åtgärder utförd av kommunen
• upprättande av verksamhetsplan utförd av kommunen
• ett årligt uppföljningsmöte arrangerad av UNICEF.

UNICEF och nätverket stöder kommunerna. UNICEF utvärderar både utvecklingsprocessen och de uppnådda resultaten.