Esbobon Anne-Mari Lehtinen hittade sin drömtomt i Liljendal. På tomtens låga del ska stugan och bastun resas. Uppe på det ståtliga berget planerar Anne-Mari en kåta eller en liten stuga.
Micklespilttom, Mickkelsplittom, hur var det man uttalade det?
Esbobon Anne-Mari Lehtinen kör i vintervädret till en tomt som är till salu i Liljendal i Lovisa. Byn är förstummande vacker. När Anne-Mari tar ett steg från åkerkanten till tomten får hon en vision av sitt kommande hem. Tomten är förmånlig och över en hektar stor, en utmaning för många. Anne-Mari räds inte utmaningar.
På tomten växer tät granskog och undervegetationen frodas. Träden kan man alltid fälla, tänker Anne-Mari. Nästan halva tomten består av ett fantastiskt berg som reser sig högt bakom täden. Någonstans där uppe finns gott om slätt utrymme. Anne-Mari klättrar upp för att se.
– Kanske jag bygger en ministuga eller en kåta på berget en vacker dag dit man kan kliva upp för trygga trappor. Berget kunde lysas upp med snygga lampor, planerar hon medan hennes tre hundar springer ivrigt omkring.
Anne-Mari kommer ursprungligen från Lappland. Hennes pappa lärde henne redan som barn om hur man rör sig i naturen: fiske, jakt, bär- och svampplockning. Smaken av braskaffe och sav etsades i minnet. Livet förde familjen söderut och Anne-Mari sögs in i stadsliv och hektiskt businessarbete. Hemorterna växlade.
– Jag kände mig aldrig hemma någonstans. För mig betyder naturen trygghet. Jag skulle kunna bo i skogen.
I ett och ett halvt års tid letade den 40-åriga frånskilda trebarnsmamman efter en stugplats där hon kan finns lugn. Hon hittade en annons som marknadsförde en förmånlig tomt i östnyländska Liljendal, ett helt okänt område för Anne-Mari. Hon fick en överraskande idé. Kunde hon rentav bo “på stugan”?
Anne-Mari har ingen brådska med att bygga.
– Det här är ett femårigt projekt. Jag slår ner bopålarna för resten av livet, säger hon och ritar upp sitt drömlandskap med händerna.
Hon har redan bekantat sig med lokalbefolkningen och skapat kontakter med tanke på tomtröjning och byggande. Även katten, kaninen och hundarna får vänja sig vid naturliv mitt i skogen. Och Anne-Mari får plocka bär och svamp! En tanke som värmer ett lappländskt hjärta.
– Man kör till huvudstadsregionen i ett nafs om man behöver. Men den här tomten med sitt berg och sin skog är nog min grej!
